Vi är i ett läge där 93% av Europas arenor ägs av det offentliga. Jag har inte räknat, men då jag kan räkna upp alla privatägda arenor i Sverige i huvudet, torde läget vara samma här.

Det innebär att klubbar som har matcher i arenor har ett behov av en mycket god relation med den kommun, eller det kommunala bolag, som äger deras arenor. Stockholm med Globenarenorna och Friends samt Göteborg är lite annorlunda och för att inte krångla till texten lämnar vi de utanför resten av resonemanget.

I media de sista dagarna har vi kunnat förstå att Dalkurd och Borlänge kommun verkar ha samma förmåga att kommunicera med varandra som Trump och Clinton. Det är trist. Jag har inte läst in mig, jag har ingen aning om vem som eventuellt gjort något fel och kan inte kommentera det fallet alls eftersom jag saknar fakta.

Men, det får mig att fundera på hur relationen mellan kommun och klubb bör se ut.

Relationen med kommunen är klubbens ansvar

Relationen måste vara bra och det är klubben som har huvudansvar för att så är fallet. Det är min enkla slutsats. Det mycket enkla skälet är att inom tio år behöver alla, jag säger alla, finansiering av kommunen för att bygga arena eller renovera arena. Den kan man bara nå med god relation.

Nästa enkla slutsats är att klubben måste utöver förmågan att spela kvalitativt, vara duktig på juniorverksamhet, kommersiell verksamhet och politisk lobbying.

Klubben måste vara duktig på juniorverksamhet för att det är något som politiker värdesätter högt. Det skapar också breda relationer genom alla föräldrar och farföräldrar. Där vi bor i Nacka vet jag att nästan alla barn mellan 6-12 år vi stöter på spelar fotboll i Boo FF. Tyvärr ser vi inte det genom att de har en Boo FF-tröja på sig men vi förstår det för att de har en tröja från Barcelona, Arsenal, Man U, Pool eller Madrid på sig. Just nu är buzzword nummer ett gentemot idrottspolitiker att ha bredare trupp i ålder 12-18, dvs. inte stöta bort de som vill spela för att det är kul och bara ta hand om de som vill bli bra.

Kommersiella viktigare än sportsliga

Det finns två skäl till varför det faktiskt är viktigare att vara duktig på den kommersiella verksamheten än på den sportsliga. Först för att ökade intäkter ger högre tabellplacering. Det sambandet är helt klarlagt för varje tioårsperiod för varje liga i Europa. Sedan för att ökad omsättning ökar möjligheten att betala en planhyra som motiverar arenautveckling.

Att vara duktig på politisk lobbying krävs för att de tidigare kvaliteterna skall komma till politikernas kännedom. Klart att KS, plus fritidsnämnd och chefstjänstemännen på respektive ställe skall vara inbjudna till föredrag, match och mat minst en gång per år. Kommunens beslutsfattare skall finnas med på sändlistor, så kommunen informeras tidigt om allt som kan påverka dem. I slutändan bör man vara så duktig på lobbying att även medborgarna väl känner till vilken fantastisk positiv nytta för kommunen som klubben skapar.

Missar man på ovanstående kan man vara hur duktig som helst på sin idrott. Man kommer ändå ha sämre förutsättningar än de klubbar som är duktiga på detta.

Tankegångarna hos kommunpolitikerna

Kommunpolitiker tänker (i stora drag, jag har pratat med hundratals om detta ämne) så här:

1. Arenan behöver inte gå runt, utan den årliga kostnaden skall gå att motivera utifrån den glädje och stolthet klubben skapar för medborgarna och att arenan är ett tillkommande event som gör att medborgarna tycker utbudet är varierat och omfattande. Den kostnad kommunen är beredd att ta finansierar inte hela arenan, klubben måste också bidra.
2. Arenor är en del av kommunens infrastruktur precis som reningsverk, bibliotek, skolor och vägar. De är lika viktiga men liksom övriga kulturbyggnader hamnar de ofta sist på listan då de inte är tvingande.
3. Kommuner kommer minst de kommande tio åren att stå inför mycket stora ekonomiska påfrestningar med åldrande befolkning, förändrat skatteunderlag, stora kostnader för integration och stora hål i skolor, äldrevården, gator med flera eftersatta områden. Kommer man dragande med krav på ny arena utan att vara djupt insatt i kommunens problembild så är det ingen som lyssnar på en. Har klubbens ordförande att välja mellan att se en match eller läsa kommunens budget bör han välja det senare.
4. Eventuell kommunal sponsring skall gå att räkna hem. Det innebär att det nästan bara är klubbar som heter som kommunen som räknas in. Sådan sponsring kan handla om några hundratusen men inte mer och kommunen måste få något för sitt sponsorskap.
5. Ungdomsverksamheten är prioriterad och extremt viktig där kommunen kan göra mer än för elitklubben.
6. Elitklubben skall påvisa att man är seriös, har ordning på ekonomin, rätt värdegrund och långsiktighet. Spricker det här så sjunker kommunens intresse fort.

Hur ser arenaekonomin ut?

Arenaekonomin är ganska enkel. 6-8% av utgiften för en renovering/byggnation utgör den årliga kostnaden. Kostnadsslagen är räntor, avskrivningar och underhåll. Skall arenan gå runt krävs en intäkt på den här nivån medan inkomsten kan vara 2-3 procentenheter lägre.

Bygger man för 200 MSEK får man en kostnad varje år på 12-16 MSEK beroende på ränteläge och vald avskrivningsperiod (som bör vara max 40 år).

En kommun på 60.000 invånare med snittekonomi kan ta en årlig kostnad på säg 6 MSEK. Kvar är 6-10 MSEK som då skall finansieras på följande sätt:

1. Elitlaget som betalar en hyra per match.
2. Juniorers träning på arenan som ger kommunalt bidrag till planhyran för juniorer.
3. Övriga event som går at ha i arenan som betalar hyra.
4. Tillkommande hyra från restaurangverksamhet, loger med mera.

Elitklubbarnas verklighet

En elitklubb kan utifrån normala nyckeltal bära en kostnad för arenahyra om ca 15% av omsättningen men knappast så mycket mer. Skall det ge 3 millar per år i planhyra behöver man omsätta 25 MSEK på elitverksamheten.

Ligger klubben under median för ligan i omsättning blir det svårt att motivera arenarenoveringar eller arenabyggen.

För att då göra verkligheten ännu djävligare för alla de i glesbygd som tycker storstaden tar allt (det är inte så, tvärtom, men många tycker så), innebär det här att det krävs befolkning och täthet på befolkning för att hålla på med elitidrott. Elitidrott kan nå ca 0,8% av BNP i upptagningsområdet så en någorlunda klok politiker behöver tillbringa en kvart med SCBs hemsidor och Excel för att bedöma det rimliga i investeringen. Finns det flera elitlag får man dela på det beloppet så se till att ni är ensamma.

Seniorverksamhet under Superettan i fotboll, Allsvenskan i ishockey, högsta ligan i bandy, handboll och basket är mycket svår att få att gå runt nästan oavsett.

Så, relationen med kommunen bestämmer i stor utsträckning klubbens framtid. Det är bara att gilla läget.

Dan Persson

Tipsa en vän